Monday, October 26, 2009

Pole Art 2009 - Helsinki, je t'aime



Ja, vi visste om eventet ett halvår i förväg.
Nej, det hindrade oss inte ifrån att sätta igång med förberedelserna inför Pole Art i allra sista stund D:

Efter ett par doser lagom komprimerad och intensiv smärta, ångest, svett och stress kan jag konstatera att... jag överlevde?

Charlie och jag gjorde vårt första uppträdande tillsammans i helgen. Min massiva motvilja och scenskräck till trots avled jag inte av nervöst sammanbrott. Tänka sig.

Lämpligt nog var vi först ut. Just de tre minuterna är nu bara ett stort svart hål i mitt medvetande. Men alla efterföljande nummer minns jag tack gode gud mycket väl ;)

Av alla pole-events jag har följt hittills var det här otvivelaktigt det roligaste, mest spännande och välorganiserade. Med hakan i golvet, hjärtat i halsgropen och tårna ihopkrullade av förtjusning vill jag uttrycka min mest genuina tacksamhet gentemot alla involverade. Alla som delade med sig av sin talang, expertis och sitt hårda arbete. Alla som slet ideellt för något de tror på och alla som tröttlöst hat stöttat vår galna gemensamma passion. Aven när det innebär långa resor, långa timmar och att frysa häcken av sig <3

And Tanja... you fucking rock for making this happen!!!

Jag ska knipa käft nu innan jag blir alltför blödig.
Ta en näve bilder istället:


Charlie - med yours truly


Annika - med sitt alldeles egna trick... "the Annika"?


Daniela - med världens vackraste rygg


Marina - med samma grace som hos en fjäril och samma kontroll som Mao Zedong

...och den sanslösa vinnaren - Oona!



Mer surr finns på forumet och överallt.

4 comments:

Zaida said...

Herrejäääävlar!! Fy fan vad kul att se!! :) Tack Nelle! :)

Anonymous said...

marina är så vacker!!!

Andrea said...

Det var verkligen en fröjd för ögat att se Dig och Charlie uppträda!

Jag förstod inte till en början, men sen slog det mig varför jag tyckte att alla från våran studio hade det där lilla extra. It's all about the toes, point point point!

polebunny said...

Haha, åh gulligaste Andrea! Tack så mycket :D

Och med perspektiv på saken (i det här fallet: publikperspektiv) hoppas jag att samtliga nu inser VARFÖR vi tjatar öronen av er om de där förbaskade tårna ;)