Monday, January 28, 2008

Originalitet. Eller brist på densamma.

(Foto: BongoBolero.com)

Folk är snabba med att skrika hur skandalöst eller "wild and crazy" någonting är. Gärna när de just precis har kommit i kontakt med fenomenet och saknar perspektiv.
Men faktum kvarstår att mänskligheten är ett gäng repetitiva primater. Även då vi må tro att vi har uppfunnit någonting nytt, originellt och trendigt har det oftast redan gjorts.
För väldigt länge sedan.
Många gånger om.

Ring i näsan, tuppkam, tatueringar, uttöjda öron.
Tänker du på tonåriga rebeller, tillfälliga trender och övergående nyck? För det här är traditioner och kulturarv från flera olika håll i världen. Tusentals år gamla.
Det MEST intressanta, tycker jag, är dock att besläktade yttranden ofta har uppträtt helt oberoende utav varandra.

Om tusen schimpanser skrev på tusen skrivmaskiner i tusen år skulle någon av dem förr eller senare uppfinna hjulet. Igen.

Chinese Pole kommer från Kina (det menar du inte?!) och användes ursprungligen för att klättra över fiendens höga murar. Vidare utvecklades det till en sorts luftakrobatik, ett vanligt inslag i cirkusuppträdanden.
Nu är cirkustraditionen i Sverige inte direkt överdrivet rik. Synd. För jag avgudar cirkus. Och har alltid drömt om att rymma med en. Eh, ja...?
Hursomhelst!
För att ta ett mainstreamexempel, Cirque du Soleil använder gärna poles i sina shower.

Och gissa vad? En hel del poledancemoves har medvetet och skamlöst lånats från denna ädla akrobatikkonst. Samtidigt som en massa andra i okunskap har återuppfunnits av hemmaknåpare (ety poledance är ännu i sin tidigaste vagga, om något). Bara för att man senare ska komma till den smärtsamma insikten att... tyvärr, pojkar och flickor! Det här har redan gjorts och polerats till perfektion, av en massa asiatiska gymnaster, långt innan någon av er var född.

Ett nytt tillskott till min favoritsamling är denna fantastiska lilla pojke!


(jäkla barn och deras gummikroppar...)

Den traditionella indiska sporten Mallakhamb har anor från senare medeltiden och betyder ungefär "gymnastens stång".

Vill ni att jag ska namedroppa vilka trick han gör som jag får slita röven av mig för att klara?
Vad sägs om flag mount, cross knee release, hand spring, brass monkey, knee swing, shoulder mount med mera?

Givetvis kallar HAN dem något helt annat. Men hur man än förpackar det så är en akrobat som hänger i ena knävecket fortfarande en akrobat som hänger i ena knävecket. Vare sig de gör det i Kina, Indien eller ett par kvarter från Stadsbiblioteket, i Stockholm.

Huruvida stången är blankpolerad, gummiklädd eller helt i trä är nog bara en avsiktlig anledning att ge utövarna möjlighet att gnälla lite och förskjuta sitt taskiga grepp på att vara ett visst materials fel.
Hah! :D

I rest my case.

3 comments:

Clara said...

Det stod i sydsvenskan häromveckan vilka skandalösa kurser som folkuniversitetet eller vadetnuvar ville hålla och där stod bla om dans med STRIPPSTÅNG fyfanvaskullealfsvenssonsäga? Likställdes i stort med nån tok som ville hålla kurs i hur man skär i sina handleder.

Anonymous said...

Åh, jag beundrar verkligen dig och det du skriver. Så roligt att få lite mer bakgrund till "påldans" :) Jag längtar tills jag har pengar att börja igen hos dig.

polebunny said...

Clara:
Din kommentar har inspirerat en ny tankeställare till inlägg. Tack!
Dock vill jag gärna inflika att vi med fördel kan vänta med att klassa den andra instruktören för "tok". Åtminstone tills vi vet mer om "skära-i-handlederna-kursen".
Vi har nyss konstaterat att sanningshalten i pressen inte alltid är hundraprocentig och framställningen något... vinklad?

Lola:
Du är mer än välkommen tillbaka när du än har tid eller lust! Vill du komma förbi någon dag och bara köra för att fräscha upp minnet går det givetvis bra, det också :)