Först bar det av på gästbesök till Köpehamn.
...och ljusa och luftiga DivaLab:
Vilket i sin tur ledde till bekantskap med Camilla som har Pole Freestyle:
Skolad i Nederländsk pole fitness-anda kör instruerar hon en atletisk blandning av pole, capoeira och yoga.
Kuriosa: I Danmark finns det en relativt ny form av luftakrobatiskt redskap kallat Danish pole. En twist på klassisk Chinese pole, fast smal och roterande som en poledance-pole.
Aha! Det börjar brännas (no pun).
I Berlin å sin tur finns en enda studio med stänger (till skillnad från Köpenhamns 4-5 stycken). Schoenheitstanz är stilmässigt förmodligen den totala motsatsen till tidigarenämnda:
Stadens street-pole bidrag kommer för en gångs skull innomhusifrån. Och det utan att vara tåg/t-bana! Nej, här har den lokala baren/snabbmatsstället tänkt till med 3m mässing.
Dock var den vidriga 8cm i diameter :/
Men roligast av allt var nog att träffa och träna med den ack så beundrade och talangfulle Remi Martin:
Mmm,
Efter mycket lirkande kan jag också konstatera att det där tricket jag blev så förälskad i från första stund (01:03 i videon ovan) både är snyggare och mycket mer smärtsamt än cross knee release:
Nu ska jag missbruka det intill förbannelse, pole burns eller ej...
Mest förvånad är jag över faktum att jag kunde visa Remi några saker som var nya, även för honom. Jag säger då, den takt poledance utvecklas med är smått skrämmande.
